Utmaningen
En liten tankeställare om våra matvanor
The food industry accounts for up to a third of all global emissions, which means that our current eating habits have a bigger impact on the climate than all global transport combined. This calls for a sustainable transformation of the food industry and our diets and the solution needs to be simple to encourage industry actors and consumers alike to take action to reduce their climate impact.
Klimatpåverkan av mat
Det kan tyckas överflödigt att ens nämna att vi människor måste göra någonting åt klimatförändringarna. Men eftersom många blir förvånande över att våra matvanor är en sådan klimatbov så vill vi ta tillfället i akt och förklara hur det hela ligger till:
Alla matprodukter går igenom olika steg under tillverkningsprocessen, exempelvis råvaruutvinning, jordbruk, produktion i fabrik, transport, etc. beroende på vilken produkt det handlar om. Alla dessa steg släpper olika mängd växthusgaser i atmosfären. De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan och lustgas som alla har olika stor (negativ) inverkan på klimatet. Man brukar därför räkna om de totala växthusgasutsläppen i koldioxidekvivalenter (CO2e) för att enkelt kunna jämföra dem. Den totala mängden CO2e från en produkt kallas för dess klimatavtryck, carbon footprint på engelska. När vi når höga halter av växthusgaser i luften så fastnar de i atmosfären vilket gör att temperaturen på jorden stiger - vi upplever en klimatförändring.
Förhållandet mellan klimatförändringar och vad vi stoppar i munnen är alltså att våra nuvarande matvanor består av för många produkter med för högt klimatavtryck för att planeten ska kunna stå emot fortsatta klimatförändringar. För att minska klimatpåverkan från mat måste vi ändra våra matvanor och laga, servera och äta mat med lägre klimatavtryck.
Visste du att...
En genomsnittlig lunch eller middag i Skandinavien har idag ett klimatavtryck på 1.7 kg CO2e per rätt. Enligt uppskattningar bör klimatavtrycket från mat för en enskild individ maximalt ligga på 0.5 kg CO2e per lunch eller middag om vi ska nå FN:s hållbarhetsmål för Agenda 2030.
Hangry människor behöver enkla lösningar
De flesta av oss är medvetna om att vi måste göra någonting åt klimatförändringarna och många vill dra sitt strå till stacken och göra något bra för planeten. Eftersom vi alla måste äta (äta bör man osv.) finns det mängder av möjligheter att göra klimatet en tjänst och äta mer klimatsmart varje dag. Men det finns en hake - många står handfallna inför hur de ska ändra sina matvanor till att bli mer hållbara.
Du har kanske hört att det är bra för klimatet att äta plantbaserad mat, men att tvinga på en förändring (som exempelvis en vegansk diet) är ingen hållbar lösning. Så hur kan en köttälskare veta om fläsk eller kyckling är bäst ur klimatsynpunkt? Alla, inklusive köttätare, behöver nämligen hjälpas åt för att bekämpa klimatförändringarna.
För att knäcka den här nöten och ta oss ur dagens ohållbara situation måste vi uppmuntra och ge makten till både konsumenter och företag att faktiskt vilja och kunna göra en förändring. För att lyckas krävs en lösning som gör det enkelt att fatta bättre och mer informerade matval. Samhället skulle nämligen inte fungera om vi alla går runt och är hangry.
Som du kanske listat ut vid det här laget så är det just precis detta vi på Klimato gör.
Lösningen
