Stäng preferenshanteraren
Cookieinställningar 🍪
By clicking “Accept All Cookies”, you agree to the storing of cookies on your device to enhance site navigation, analyse site usage and assist in our marketing efforts. For more information read our Cookie policy and Privacy policy.
Functional (Always Active)
Cookies krävs för att grundläggande webbplatsfunktionalitet.
Tack! 
Hoppsan! Något gick fel när formuläret skickades in.

En liten tankeställare om våra matvanor

Dagens livsmedelsindustri står för över en fjärdedel av alla globala utsläpp. 28% för att vara exakt, vilket betyder att våra matvanor har en större klimatpåverkan än alla globala transporter tillsammans. Som ni förstår innebär detta att livsmedelsindustrin och våra matvanor måste bli mer hållbara och för att åstadkomma det behöver vi hitta enkla lösningar för att motivera både företag och konsumenter till hållbara förändringar som har en positiv inverkan på planeten och klimatet.

Klimatpåverkan av mat

Det kan tyckas överflödigt att ens nämna att vi människor måste göra någonting åt klimatförändringarna. Men eftersom många blir förvånande över att våra matvanor är en sådan klimatbov så vill vi ta tillfället i akt och förklara hur det hela ligger till:

Alla matprodukter går igenom olika steg under tillverkningsprocessen, exempelvis råvaruutvinning, jordbruk, produktion i fabrik, transport, etc. beroende på vilken produkt det handlar om. Alla dessa steg släpper olika mängd växthusgaser i atmosfären. De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan och lustgas som alla har olika stor (negativ) inverkan på klimatet. Man brukar därför räkna om de totala växthusgasutsläppen i koldioxidekvivalenter (CO2e) för att enkelt kunna jämföra dem. Den totala mängden CO2e från en produkt kallas för dess klimatavtryck, carbon footprint på engelska. När vi når höga halter av växthusgaser i luften så fastnar de i atmosfären vilket gör att temperaturen på jorden stiger - vi upplever en klimatförändring.

Förhållandet mellan klimatförändringar och vad vi stoppar i munnen är alltså att våra nuvarande matvanor består av för många produkter med för högt klimatavtryck för att planeten ska kunna stå emot fortsatta klimatförändringar. För att minska klimatpåverkan från mat måste vi ändra våra matvanor och laga, servera och äta mat med lägre klimatavtryck.

Visste du att...

En genomsnittlig lunch eller middag i Skandinavien har idag ett klimatavtryck på 1.7 kg CO2e per rätt. Enligt uppskattningar bör klimatavtrycket från mat för en enskild individ maximalt ligga på 0.5 kg CO2e per lunch eller middag om vi ska nå FN:s hållbarhetsmål för Agenda 2030.

Hangry människor behöver enkla lösningar

De flesta av oss är medvetna om att vi måste göra någonting åt klimatförändringarna och många vill dra sitt strå till stacken och göra något bra för planeten. Eftersom vi alla måste äta (äta bör man osv.) finns det mängder av möjligheter att göra klimatet en tjänst och äta mer klimatsmart varje dag. Men det finns en hake - många står handfallna inför hur de ska ändra sina matvanor till att bli mer hållbara.

Du har kanske hört att det är bra för klimatet att äta plantbaserad mat, men att tvinga på en förändring (som exempelvis en vegansk diet) är ingen hållbar lösning. Så hur kan en köttälskare veta om fläsk eller kyckling är bäst ur klimatsynpunkt? Alla, inklusive köttätare, behöver nämligen hjälpas åt för att bekämpa klimatförändringarna.

För att knäcka den här nöten och ta oss ur dagens ohållbara situation måste vi uppmuntra och ge makten till både konsumenter och företag att faktiskt vilja och kunna göra en förändring. För att lyckas krävs en lösning som gör det enkelt att fatta bättre och mer informerade matval. Samhället skulle nämligen inte fungera om vi alla går runt och är hangry.

Som du kanske listat ut vid det här laget så är det just precis detta vi på Klimato gör.

Lösningen